fiing

Jag hoppas verkligen att det sista snöfallet kom idag. När jag vaknade och kollade ut genom fönstret tänkte jag shit vilken tjock dimma, men nej det var facking ännu mer snö! Jag såg ju för fasen knappt grannhusen.
Jag ska försöka att inte spy galla över vintern mer. Försöka sa jag.
Ikväll har jag för övrigt för första gången varit på Afro! Det var kul, jag kände mig som en afrikansk gudinna som desperat dansade för lite regn. Och fick dessutom sällskap av Linnéa, ay carramba! Jag har två ord: a vision. :)
Fast jag kanske skulle väntat lite till med att köra igång efter Sparrows mordförsök, har liite problem med att klämma tandkräm ut tuben och så... Men att klättra på väggarna mår väl heller ingen bra av?
Puss hej!

Jahau då var det lördag igen. Hur kan tiden gå så fort?? Det är ju helg hela tiden tycker jag. Inte för att jag klagar.. Men denna helgen ska jag faktiskt ta det lugnt. Förutom helgen efter nyår har jag varit ute varje helg sen typ september. Så får se om jag kommer klättra på väggarna sen ikväll.
Men igår så var jag ute på en väldigt random tillställning på Hallands. Helt oplanerat. Med Lotten dessutom! Som jag inte träffat på år och dar! Det var på tiden. Jag var lite skeptisk till en början, men det var faktiskt kul. Fast där var lite väl mycket LTH:are och techno/trance-lovers för min smak. :)
Annars devotar jag min tid till att stanna inomhus, musik, plugg och drömmar om våren och sommaren.

I've got this energy beneath my feet like something under ground's gonna come up and carry me.

Mhm den nya kursen är stört intensiv. Jag har inte tid med nånting annat för tillfället, vilket är lite jobbigt för jag är galet sugen på äventyr. Men det är också skönt på ett vis, man blir lite mer alert och disciplinerad.
Och nästa kurs ska också vara sjuk har jag hört, så jag antar att det inte blir så mycket festligheter i vår. Fast jag har ju äventyr planerat i slutet av mars. Åhh det är ju evigheter dit. Och valborg och Lunda-karnevalen kan man ju också se fram emot. Och mitt och Linnéas projekt i februari är blir ganska intressant. Hm det är ju lite ändå nu när jag tänker efter. Får sluta hänga läpp!
Ne nu ska jag keka! Det kan jag förresten tipsa om. Till dig som, liksom jag, är okunnig, fattig och hatar att laga mat så rekommenderar jag grillad mörk baguette (eller frullebulle) med pesto rosso, tomat, salladskyckling och ost med gurka och roccula vid sidan. Snabbt, lätt och riktigt jäkla smaskigt!

Musik är nog min allra bästa vän. Det är den jag tyr mig till när jag är ledsen, arg, glad, trött, taggad, uttråkad eller ensam. Den finns alltid där, den uttrycker och förstår precis hur jag känner och tänker. Den fungerar lite som en psykolog. Och Gud. Allt i ett liksom. Och jag vill helst ha den helt för mig själv. Vill inte dela med mig med andra som inte kan uppskatta den som jag kan. Andra förstår ju liksom inte the "divine-ness". Det är lite frustrerande när man bara vill skrika ut hur bra nånting är, men det finns inte ord som gör det rättvisa.

Jag är så innerligt trött på vinterfan. Jag är trött på att vara så vit så man nästan är genomskinlig. Jag är trött på att behöva ta på sig 20 kilo kläder bara för att man ska upp ur sängen. Jag är trött på att vara kall om fötterna. Jag är trött på mörkret. Jag är trött på att landskapet ser så dassigt ut. Jag är trött på att vara livrädd att man ska glatta på vägarna. Jag är trött på att vara trött! Jag vill till Österlen och njuta av livet. Så som man bara kan göra där. Me love.

Japp idag var jag nära döden två gånger inom loppet av kanske 1 minut.
Idag är det ju frroktansvärt fint väder så jag var ju bara tvungen att trotsa snön och ta med mitt lilla sockergryn på en liten promenad. Laddad till tusen sprang vi iväg i skogen och byysade. Det tyckte vi var superkul. Så när vi hoppar och stojar får hon fnatt och bestämmer sig för att sikta en spark mot mig. Japp, mitt i mitt glädjerus ser jag två feta hovar som siktar mitt mellan ögonen på mig. Jag hann tänka nu är jag körd, men som tur är har människan en fin funktion som automatiskt skyddar kroppen genom att slänga upp armarna. (Kanske därför jag har brutit armarna 4 ggr?) Så jag fick en spark på handleden och landar på arslet, tur i oturen. Pittont gör det. Hoppas inget inte är brutet.
Jaja det var ju min första ljuset-i-tunneln-upplevelse. Sen när hon inser att hon sparkat grimskaftet ur handen på mig tar hon fart som bara den och kutar iväg. Jag ser henne i full fräs mot järnvägsspåren och då slår paniken läger i mig när jag hör det tjuta för att tåget är på väg. Fiiii faen. Där var jag inte nära döden, jag tror jag faktiskt dog en stund. Som tur är har jag en pålle som är hemmakär, så precis innan tåget susar förbi gör hon en U-sväng och springer hem till Tage. Puh.
Och när jag kommer fram står hon och ser så glad och söt ut. Jag kan ju inte vara arg på henne, så hon fick en puss på mulen istället.

De sista dagarna har jag varit oerhört flitig med att plugga. Känns verkligen bra att vara igång igen.
Igår chillade jag hos Johan. Det var fredagsmöööjjs! Det förtärdes pizza och chilinötter i äkta helg-style. Sen så kom Jesper och Max och då spelade vi diverse spel och tittade lite på film. Sen mitt i natten gav Johan sig fan på att hänga upp två nya tavlor.., stackars grannar som fick utstå att det spikades fel till en början. Men till slut blev det väldigt bra och båda blev helnöjda med resultatet.
Annars är det på min front intet nytt.


Peace off

Heter det droppen som rann över bägaren? Eller är det bara "det var droppen" och "nu rann bägaren över"? Ah det är ingen nyhet att jag är väldigt sämst på såna fraser. Blandar alltid ihop dem.
Men nu har iaf droppen runnit över bägaren! Alltså vad är det för fel på folk? Just nu är det väldigt kaotiskt i mitt huvud, för jag förstår verkligen inte. Och förutom ovisshet så är oförståelse (är det ett ord? oförstånd är ju..) det absolut värsta jag vet, jag finner ingen som helst ro i huvudet. Den ena med den femte verkar leva i sina egna små bubblor. Som att det som sägs eller görs inte påverkar eller har en effekt på människor runt omkring dem. Vill du leva som en jävla outlaw så får du gärna göra det, men då på en öde ö nånstans där ingen annan kan bry sig.
Och jag har kommit fram till att det finns två kumulativa rekvisit för det här fenomenet, vilka btw också gör det så himla frustrerande och oförståeligt. 1. Det är helt obvious för omvärlden att personen ifråga är oärlig och deceiving. Den adekvata kausaliteten är kristallklar! Detta verkar dock undgå personen ifråga av någon märklig anledning. 2. Personen ifråga vet egentligen bättre, men lever i en illusion om sig själv och verkar tro att dennes agerande undantas från att vara fel.
Hur kommer det sig? Det är ju vuxna, vanliga personer med social kompetens. Folk som är uppväxta under en sten kan man förlåta ganska lätt, för de förstår ju liksom inte bättre. Men med andra finns det fan inga ursäkter! De förstår att det är fel när samma situation inte inkluderar dem själva, men när de själva är boven måste de på något vis rättfärdiga sig själva i huvudet. Fast egentligen måste de fatta att de gör fel, för det ljuger ju när man konfronterar dem om fanskapet. Och det enda man kan göra är att nicka medstämmnade som att man tror på bortförklaringen, fast man helt klart vet att det är BS. Det är som att säga till tandläkaren "amen jag borstar tänderna varje dag och äter aldrig socker" fastän att man har 10 hål i varje tand. Tandläkaren kan ju inte göra annat bara "Mmm" för det är ju inte lönt att konfrontera en person som inte bara ljuger för andra utan även för sig själv. Grr!
Vill inte ett folk uppfattas som ärliga och trevliga personer? Tycker man det är kul att folk går runt och tycker att man är ett barnsligt pundhuvud? JAG FATTAR INTE! Ska man läxa upp dem och säga att så här kan du inte fortsätta, eller bara låta dem leva i sin egna snedvridna värld? Jag sa en gång till en vän som hade gjort mig ont att vad det än är så berätta bara sanningen, jag lever hellre med smärta i verkligeheten än i en falsk tro om att allt är bra och ingenting har hänt. Personen ifråga bara "jamen så vill inte alla ha det!" Va?! Vill inte alla veta hur det egentligen ligger till? Jesus.
Bara väx upp någon gång. Man får inte direkt mersmak av såna personer. Eller lovordar. Eller rekommenderar.
Jag vet, det sägs att man inte ska bry sig. Men det ska man. För bryr man sig inte blir man en av dem.

Tjofräs!
Nu har jag äääntligen fått tillbaka min dator! Min kära Bettan! Och nu är nerverna lugna, jag har lyssnat på Mammas gata och Trouble som jag så länge suktat efter. I helgen hängde jag med P ut en sväng, det var inte vår bästa kväll. Och i söndags var vi ute på äventyr och hade film-maraton. Nice.
Sen var det dags att röntga ryggen. Jag hoppades på att de skulle hitta nåt så de kunde fixa till det tills Linnéa påminde mig att om man pillar i ryggen så blir man ju förlamad. Så nu hoppas jag istället att allt ser prima ut.
Sen spenderade jag lite tid med Hugo innan jag smet ner till Lund för upprop och intro till nya kursen.
Jag tycker den verkar intressant och väldigt intensiv. Och när Superman också gör det, så är det väl så.. :)
Jag har också lunchat med Linda på mitt favoritställe, väldigt trevligt och väldigt gott.
I tisdags tog jag en shoppingrunda i Malmö. Ojj vad jag hade kunnat shoppa loss! Så mkt fint till våren!
Men jag var tvungen att lägga band på mig själv, jag lever ju trots allt på i princip ingenting.
Och jag hann också med att catcha up med Emilia lite innan idag. Sån härlig tjej det där.
Nu är jag hemma i Notting Hill igen, var tvungen att lämna bilen på lagning. Gick sådär.

Men nu sitter jag här och är sååå pepp! På allt som komma skall! Det är så kul att allting börjar komma igång igen efter årets tråkigaste veckor. Mycket skojsigt iihiihihi:) Fast kanske inte lika skojsigt som när jag var på upptäcktsfärd i Kalifornien häromåret, där hände det en massa tosigheter. Kollade igenom lite gamla bilder, alltså bilder innan Facebook-eran, och tänkta bjuda på ett smakprov, idag ifrån just Cali. Mer specifikt från IV.

Återigen: det var ett tag sen sist..
Men till mitt försvar har min dator fått virus, så den har blivit inskriven på sjukan.
Och tydligen fanns där hela 7 oliks virus, men lille Bettan är nu på bättringsvägen.
Så nu sitter jag på Moshans uråldriga dator som säkert också har virus.
Den kan inte köra Spotify, youtube, några spel eller ens spana in schyssta kläder på nelly.
Yippie!

Jag har ändå haft lite för mig under veckans gång. Middag hos gamla hederliga Farmor Kirsten
som bjöd på lax och lotteri! Sara och Lucas vann storvinster hela tiden, medan jag fick
smaskig choklad och en söt nyckelring som dinglar från mobilen.

Jag och Linnéa besökte nya IKEA i Malmö. Vi var supertaggade, men det hela kändes mest
bara rörigt. Det jag skulle ha fanns inte, så jag gick ut med två små krukväxter.
Vi samlade också vuxenpoäng genom att köra till Plantagen, men det var också en besvikelse,
dock införskaffades ytterligare två små söta glittriga krukväxter! Min lägenhet är bedazzled! :)

Jag har även haft tenta. Det gick mjää.. Tentaplugget har varit oerhört ofokuserat, nästintill
likgiltigt faktiskt. Men G sätter jag nog iaf. Peppar peppar.. Känslan efter att ha skrivit en tenta är
oslagbar. Jag satt i bilen och typ skrattade för jag äntligen var en fri kvinna! Inga mer orosmoln.
Än på ett tag iaf..

PLUS! Min sötase lille Snutt har kommit hem igen efter en tid i Halmstad! Ah jag vill inget hellre
än att köra iväg och hoppa och tävla! Gullepluttsan :)

Idag är en bra dag. Nu är det slut på att vara sorgsen och lite depp. Har försökt att bli av med det hela veckan, men tydligen var det inte tid förrän nu. Och Linnéa är bäst på att peppa! :) Och Seanieboi. Chodysh för dem!
Mhm, har inte haft mkt för mig. Har varit nån runda till stan, men annars har det mest varit plugg, gitarr och mysa framför brasan. Nu kan jag introt till hela 6 låtar, och lite annat smått och gott. Det går sakta framåt.
Snart ska jag skratta med Linnéa, och det ser jag fram emot. :)

<3