fiing

Mitt livs första och största kärlek har sålts till Stockholm. Lite förkrossad är jag allt. Visste ju att han skulle säljas någon gång, men jag anade inte att han skulle så långt iväg. Och innerst inne så hoppades jag väl att ingen ville ha honom. Jag fick Poppe när jag fyllt 14, alltså för snart 9 år sedan. 9 år! Min snuttefilt. Har så många minnen med den charmören. Och det är med honom jag lärt mig rida. Det är med honom jag klättrat i klasserna. De stoltaste stunderna är när vi vann vår andra start i 140 och kvalade till SM. Blir fortfarande tårgöd när jag är The Best som vi red ärevarvet till. Och när Jens Fredricson sa till mig efter prisutdelningen i Hässleholm att han tyckte jag hade en riktigt fin häst. Och när vi var bland de bästa juniorerna i Sverige. Men nog har jag fällt många tårar också när han har varit tjockskallig och gjort precis vad han kände för. Men det är därför han är söt. Han gör lite som han själv vill. Hoppar över staket och sparkar sönder boxar bara för att han kan. Nåväl, han kommer ha det bra där. Och jag har gett mig tusan på att jag inte pussat på den mulen för sista gången.

i fredags var det mest hest för hela slanten. hjälpte Lotta i stallet när hon skulle rida sin fina 4-åring Lasse. det är var la en riktigt snel hest för att vara fyra bast! sen kom veterinären och kollade till Sparvens ben som jag går och nojjar mig för hela tiden. förutom en liten mild inflammation i ena frambenet så var hon u.a. såå skönt! lite vila några dagar sen är vi good to go igen. på kvällen åkte jag och Mastah P till Flyinge Kungsgård för att kolla på hingstvisning. jag har fått en total dille på att betäcka Sparrow. det är i princip det enda jag kan tänka på för tillfället. kan knappt sova för tusan. och sitter och researchar hingstar så fort jag får tillfälle. hade velat betäcka henne med 4 hingstar på en och samma gång; Chin Top, Click and Cash, Vivaldi K och Stakkato Dream. meen det får ju dröja minst 2 år till den drömmen kan bli sann. med betoning på minst. det är väl själve fan att man inte kan både äta kakan och ha den kvar! men visst är det trevligt att drömma lite.

på lördag morgon var det dags för tenta. ganska sur får jag säga att jag är, hade jag svarat rätt på en fråga till hade jag fått VG. helvetes jävla chicken shit. sen åkte jag till Ängelholm för att möjsa med Lina och Chilla. det var verkligen så himla trevligt. för det mesta iaf. kan ju säga att den kvällen kommer gå till historien. ja ja ja på söndagen åkte vi iaf upp till Fiddes och Karins gård på hallandsåsen och promenixade en timme i det fina vädret.

nu är det full rulle med två nya kurser och ansökningar till masterprogram som gäller! behöver jag säga att jag längtar till sommaren?

Igår såg jag på Skavlan på svtplay och fick ett hallelujah-moment. Där var en norsk författare som blev intervjuad och han fick lite frågor om att han verkar vara en ensamvarg. Snubben berättar om att han inte gillar att vara tvungen att vara bland människor längre än han känner att han vill, utan han vill hela tiden kunna välja när han vill lämna och vara ifred.

J: Ja, det tror jag. Jag måste ha en reträttmöjlighet. Och att välja de situationer man hamnar i.. Absolut. De val jag tidigare gjort som jag inte förstod varför, ser jag nu grundar sig i min frihetslängtan.

S: Vad är det för slags val?

J: Istället för att köpa saker tog jag exempelvis mitt pick och pack och reste tills pengarna tog slut.

S: Är frihet för dig viktigare än tillhörighet?

J: Ja, ifall jag måste välja.

S: Så att gifta sig vore rena mardrömmen för dig?

J: Njaej, mardröm är val lite att ta i.. Men om man ser det så här; När man vaknar en söndagsmorgon med en person bredvid som säger: "Älskling, vad känner du för idag? Vad ska vi hitta på idag?" Uppfattar du det som något positivt eller får du stora skälvan? Det är ett test om var man befinner sig på skalan tillhörighet/frihet.

Jag bara kände, ALLTSÅ TACK FÖR ATT DU KAN SÄTTA ORD PÅ HUR JAG KÄNNER! Alla kan nog hålla med om att ända sedan jag var en liten fis har jag vetat vad jag vill, känner och tycker, men att sätta ord på det och förklara för andra är inte riktigt min talang. De flesta andra verkar ha ett tillhörighetsbehov (för att använda hans termer) vilket jag aldrig kan minnas att jag känt. Men när jag har försökt förklara detta för andra tror de bara att jag försöker vara märkvärdig och förstår inte alls. Jag kan inte säga att jag heller förstår till 100%, jag vet inte varför det är så, jag vet bara att det är så jag känner. Men nu vet jag: jag har en frihetslängtan! Det är fint det. Och tack till snubben för den stora insikten.

tävling idag dårå. i eslövs nya stora, fina ridhus. mycket tjusigt får jag säga! och det gick la bra, blev 4:a i första och 3:a i andra. i första klassen var där runt femtio startande, och när jag ridit kom jag ut med ledartiden och det remainade så genom hela klassen. när där var fem ryttare kvar tänkte jag, att nu får jag spatsera ut och ta ut hästen till prisutdelningen. men JAJA, så fort jag satt foten utanför ridhuset var där tre ryttare på raken som gick in och tog över ledarplatsen! faen ussu, där fick jag nöja mig med en fjärdeplacering. andra klassen gick bra. hade inte tänkt rida på tid, utan ville bara vara felfri för hon kände lite matt på uppvärmningen. men hej och hå, där kom jag visst in på en tredjeplats! trots att jag efter första hindret i omhoppningen glömde banan och förlorade en hiskilens massa tid. bra dag med umgänge med morsan också! GOTT!

ursäkta mig, men jag måste kommentera vädret. huuur underbart var det inte idag? va? strålande sol som faktiskt värmde lite. kvittrande fåglar och vintergäck som sätter lite färg på gråblasket. och så såg jag videkissar när jag red ut! det var bara att konstatera att våren verkligen är här. jag vår tvungen att stanna Sparrow och bara titta på solnedgången, och bara ta in allt. det var så bra. idag har jag dessutom tvungen att ta en runda på stan, kunde inte förmå mig att sitta inne. det var nog den första turen till stan på typ en månad? lite udda iom att jag bor typ 500 meter därifrån...

nu vill jag bara att det ska bli imorgon. och sen nästa helg. och sen helgen efter den. och speciellt helgen efter den.

nu måste jag bli färdig med arbetet! att det ska vara så jävla svårt

idag har jag och Sparrow tävlat för första gången på två år. taggad som en jäkla igelkott var jag. kunde absoluut inte sova. mojjan bara skrattade mig rätt upp i fejjan, men tji fick jag, för hon var ju minst lika nervös. men jag får la säga att jag förnöjd med dagens ritter. jag blev 3a i första klassen, men rev tyvärr ett i andra. underlaget var verkligen piss, vi halkade i båda klasserna, och några ryttare hade till och med gått omkull. hm, hur ska jag uttrycka mig. jag är nöjd och det var roligt. så nöjd och så roligt som man kan ha på en lokal tävling. jag längtar till utesäsongen och lite större banor.

åh, nu känns det bra. kanske jag har som har problem som blir irriterad? äsch.

istället har jag pluggat litta och researchat masterutbildningar. snart är det ju dags för det också. självklart görs detta med lite magnifik musik in the background. varvar mycket pixies och gorillaz nuförtiden. och självklart mumford&sons som vanligt.

Ljuvligt.