fiing

Heter det droppen som rann över bägaren? Eller är det bara "det var droppen" och "nu rann bägaren över"? Ah det är ingen nyhet att jag är väldigt sämst på såna fraser. Blandar alltid ihop dem.
Men nu har iaf droppen runnit över bägaren! Alltså vad är det för fel på folk? Just nu är det väldigt kaotiskt i mitt huvud, för jag förstår verkligen inte. Och förutom ovisshet så är oförståelse (är det ett ord? oförstånd är ju..) det absolut värsta jag vet, jag finner ingen som helst ro i huvudet. Den ena med den femte verkar leva i sina egna små bubblor. Som att det som sägs eller görs inte påverkar eller har en effekt på människor runt omkring dem. Vill du leva som en jävla outlaw så får du gärna göra det, men då på en öde ö nånstans där ingen annan kan bry sig.
Och jag har kommit fram till att det finns två kumulativa rekvisit för det här fenomenet, vilka btw också gör det så himla frustrerande och oförståeligt. 1. Det är helt obvious för omvärlden att personen ifråga är oärlig och deceiving. Den adekvata kausaliteten är kristallklar! Detta verkar dock undgå personen ifråga av någon märklig anledning. 2. Personen ifråga vet egentligen bättre, men lever i en illusion om sig själv och verkar tro att dennes agerande undantas från att vara fel.
Hur kommer det sig? Det är ju vuxna, vanliga personer med social kompetens. Folk som är uppväxta under en sten kan man förlåta ganska lätt, för de förstår ju liksom inte bättre. Men med andra finns det fan inga ursäkter! De förstår att det är fel när samma situation inte inkluderar dem själva, men när de själva är boven måste de på något vis rättfärdiga sig själva i huvudet. Fast egentligen måste de fatta att de gör fel, för det ljuger ju när man konfronterar dem om fanskapet. Och det enda man kan göra är att nicka medstämmnade som att man tror på bortförklaringen, fast man helt klart vet att det är BS. Det är som att säga till tandläkaren "amen jag borstar tänderna varje dag och äter aldrig socker" fastän att man har 10 hål i varje tand. Tandläkaren kan ju inte göra annat bara "Mmm" för det är ju inte lönt att konfrontera en person som inte bara ljuger för andra utan även för sig själv. Grr!
Vill inte ett folk uppfattas som ärliga och trevliga personer? Tycker man det är kul att folk går runt och tycker att man är ett barnsligt pundhuvud? JAG FATTAR INTE! Ska man läxa upp dem och säga att så här kan du inte fortsätta, eller bara låta dem leva i sin egna snedvridna värld? Jag sa en gång till en vän som hade gjort mig ont att vad det än är så berätta bara sanningen, jag lever hellre med smärta i verkligeheten än i en falsk tro om att allt är bra och ingenting har hänt. Personen ifråga bara "jamen så vill inte alla ha det!" Va?! Vill inte alla veta hur det egentligen ligger till? Jesus.
Bara väx upp någon gång. Man får inte direkt mersmak av såna personer. Eller lovordar. Eller rekommenderar.
Jag vet, det sägs att man inte ska bry sig. Men det ska man. För bryr man sig inte blir man en av dem.