tröstshopping
jag bestämde mig för att släppa på kontrollbehovet och bara totalt skita i allt vad prislappar heter. i vanliga fall hade jag suttit i ett hörn och hyperventilerat av ångest, men nu är jag mest bara nöjd. det var skojsigt och som den kapitalist jag är så glädjer jag mig över att jag nu äger det jag suktat så länge efter. kan det inte var onsdag imorgon? jag vill börja skolan nu! pff, bara för det får jag väl traska tvärs över gatan och köpa en godispåse att tröstäta ur. haha, ne så illa är det inte. men godispåsen ska jag ha ändå.
för övrigt så är jag mitt uppe i valhysterin igen, och måste säga att jan björklund är riktigt vettig. såg utfrågningen i svt, och måste säga att han skötte sig ypperligt. hoppas hoppas hoppas att alliansen vinner valet. annars emigrerar jag som politisk flykting. word!
downside up
jag orkar inte vara deppig mer. tycker jag har gjort allt i min makt för att putta det åt sidan och vara mitt normal self istället. men det funkar bara för stunden. jag orkar inte med fler motgångar nu. även de små blir bautastora när man redan är nere. nån gång vänder det, det är hoppet. men jag har inte tålamod, jag vill ha glädje nu. äsch.
jag har iaf sysselsatt mig med Johnossi- och Band of Horseskonserter, shopping, humor med bl.a. Johan Glans, fest och umgänge, men eftersom min kamera bestämt sig för att inte fungera till fullo så har jag inga roliga bilder att spatsera med. myh.
Lenia
Igår samlades the Nilssons hemma hos farmors. Det hela har fortfarande inte sjunkit in ännu. Föreställde mig att hon trots allt skulle öppna dörren och stå där i hallen och krama om mig. Det var hjärteskärande att vara där utan henne. Jag saknar henne verkligen. Glädjande dock var att min kusin från Schweiz var på besök och jag fick träffa hans dotter för första gången. Lilla Lenia. Hon var väldigt mysig och kramgo. Jag har redan paxat henne till nästa sommar så jag kan åka iväg med henne till Busfabriken.
Farmor <3
Idag sa vi farväl till världens bästaste farmor. Den starkaste kvinnan jag någonsin fått äran att ha i min närhet. Alltid glad och på språng. Familjens stolthet. Vår Racer-Farmor. Saknaden är total. Finner inte ord. Förutom kärlek! Hoppas du insåg hur älskad du är och var.
27 April 1918 - 18 Augusti 2010. Vila i frid kära lilla älskade farmor.
oops opa opa
oops jag har visst glömt att uppdatera här. i lördags hade jag kräldjursskiva! det blev riktigt jävla lyckat alltså. stressade som ett djur hela dagen för att hinna färdigt. sen kom iaf mina fina vänner och vi hade roligt. allt gick bra tills Lusen bestämde sig för att låsa in sig på toa så den fick plockas isär. MYS!
fasa
I dread tomorrow. Vet precis hur hjärteskärande det kommer bli. Tror jag. Jag brukar alltid bli förvånad över hur ont det faktiskt gör när stunden väl är kommen.
I shouted with passion I love you so much
Firande
I lördags firades det att min älskade bror Jezper fyllt 30 jordsnurr. Tänk vad tiden går. Han kommer alltid vara 22 i mina ögon. Han är världens sötaste, roligaste, snällaste och finaste bror. Länge leve Jaffe! :) Det var iaf kul att träffa släkten från den sidan och gå tipsrunda och sånt. Och dricka vin och äta gott förstås. Och busa med småglinen. Sen var jag tvungen att avvika för att frugan firade sin tjugotredje årsdag. Det var fest här så det stod härliga till. Det var riktigt kul! Sen drog vi till Bånken, jag släpade även med lillsyrran. Det var sanslöst kul där och tiden gick alldeles för snabbt. Riverside! Minst sagt lyckad dag, verkligen. Bara fint umgänge hela helgen. Idag manövrerade jag bilen ner till Kivik igen för att gå en promenad och sitta på en bänk i hamnen och bli attackerad av nyckeligor. Bra skit!
