fiing

idag har veterinären varit på besök. för kanske två veckor sedan så jag att min älskade lilla babe hade en knuta under magen som gömde sig i all mammutpäls. idag fick jag min farhåga bekräftad: det är en tumör. men tack gode gud och alla de högre makterna, ta i trä och allt det där, den är godartad. fast det kan jag säga, att det hör man inte riktigt i stundens allvar. jag vet inte riktigt vad jag ska tänka. jag vet att allt kommer bli bra, hon kommer inte åka till nangijala. men jag ska nog trots allt gå och gråta en skvätt.