fiing

Igårkväll gick jag och Linnéa på stå upp på VGs! Soran Ismail (den skäggiga kurden från Parlamentet) hade hittat hit alltså. Efter några glas vin och något försenade trippar vi bort. När vi kommer dit har folk redan organiserat sig som publik och sitter och lyssnar intensivt på Soran som redan har börjat skämta. Happ, där vinglar vi in med klackaskorna och sätter oss längst bak i en soffa. För att se lite bättre hoppar jag upp och sätter mig på ryggstödet. Det skulle Linnéa också göra. Hon tar i allt vad hon orkar och hamnar med rumpan bakom ryggstödet och dimper med ganska bra fart rätt ner på golvet med benen uppe i vädret så ena skon flyger av och åker in i väggen. Aeee, det var så roligt att jag trodde jag skulle dööö! Så jäkla bra entré! Jag önskar, och åter önskar, att det var någon mer som hade sett det från min vinkel så jag hade kunnat ha nån att dela denna underbara syn med. Jag önskar innerligt att jag hade filmat det så jag hade kunnat se det om och om igen. Men åter till Sorans show; den var sådär. Inte jättekul faktiskt. Han pratade (naturligtvis) mycket om SD och mellanöstern, vilket hade kunnat vara skitkul men hans underton var lite för allvarlig för en lördagskväll. Efteråt stack vi iaf till en korridorsfest på Sparta, det var kul. Mycket utbytesstudenter, I like. Sen tänkte vi att vi skulle dissa nation för en gångs skull och gå till en klubb för allmänheten, men där var inte en kotte så vi hängde på BK istället. Gott!