Utvärdering 2008 del 1
Då var det väl dags för den årliga utvärderingen. Generellt tycker jag att det har varit ett mycket bra år. Det har gått sanslöst fort och det har varit proppat med en massa bra och roliga saker.
Dock började det inte så bra. Onsdagen den 9 januari var en av mitt livs värsta dagar. Tänk att det snart har gått ett år, och jag minns den som igår. Den morgonen sa jag farväl till mitt forna liv och mina två älsklingar. I 12 år har jag vigt mitt liv, min tid, min energi, mitt hjärta och själ till mina hästar, men nu var det plötsligt slut med det. Jag grät så hårt att jag inte kunde andas.
Men det var för allas bästa. Ska man till Australien i tre månader så ska man! Söndagen därpå, den 13, hade jag och Pauline destination London-Hong Kong- Melbourne! Wiihiie!! Det började dock inte heller så bra. Major problems med biljett och pass, men det löste sig till slut och till jordens ände kom vi. De 3 månaderna i Australien var de bästa i mitt liv. Så roligt jag hade. Det livet jag hade där var ett sånt man bara kan drömma om egentligen. Absolut no worries what-so-ever. Det fanns ingen gårdag, ingen morgondag, bara nu, och jag kunde göra vad jag ville när jag ville hur jag ville. Jag och Pauline levde loppan i Melbourne, Sydney, Brisbane, Bundaberg, Airlie Beach och Whitsunday Islands, Harvey Bay och Fraser Island. Melbourne är min absoluta favoritstad. Vacker, häftig, stor, ren, rolig, allt man kan önska sig! Där vill jag bo. Om jag hade kunnat dra med mig alla nära och kära.
Sydney var också bra, men inte jämförbar med Melbourne. Visst är Operhuset och Bondi Beach spektakulärt, men inne i city är det som vilken annan stad som helst tycker jag.
I Brisbane stannade vi bara en vecka. Det var så olidligt varmt och fuktigt att vi inte stod ut mer. I Bundaberg bodde vi på ett trevligt hostel när vi också planterade potatis och plockade majs. Det kanske låter konstigt, men det här var faktiskt en höjdpunkt. Man blev som en liten familj liksom. Alla for iväg på morgonen för att jobba, och sen komma alla hem och samlades runt bordet och umgicks. Skitkul var det.
Sen begav vi oss till paradiset. Whitsunday Islands är det vackraste jag sett. Man kan inte tro sina ögon när man är där. Och man blir lika sur hela tiden när "vackerheten" inte vill fastna på bild. Underbart.
Sen var det dags för Fraser Island som var sanslöst sjukt roligt. Packa in så många du kan från olika länder i en bil och åk ut och campa i vildmarken. Det kan inte bli annat än succé! :)
Sen var det dags att åka hem till Svea Rike, och göra högskoleprovet. Jetlagad och förkyld till max genomled jag det hela, och klarade det till min förvåning med 1,1. Det får jag la vara nöjd med. Till råga på allt kom jag med i tidningen också. Och farmors 90-års dag skulle firas med en dag på slottet. Det var, vad ska man säga, angenämt. Trevligt och formellt. Men faktiskt väldigt trevligt. Hipp hipp hurra för farmor!
Detta är i mitten av april, och fram till min födelsedag den 13 maj, är mitt liv ett stort hål. Jag har ingen aning vad jag hittade på..? Jobbade jag? Gick jag i ide? Nån som vet? Ah nu kom jag på en sak till som hände; Valborg! Jag, liksom alla andra i Skåne firade denna dag i Lund. Det var roligt roligt. Jag försökte åka skateboard, men det slutade med att jag fick sitta på den medan Linnéa drog mig till vår destination.
Min 20 årsdag firades också med dunder och brak! Jag, morsan och Nisse begav oss till Tyskland för att förse min släkt och mina vänner med vätska. Det blev en ganska bra tillställning i garaget. Släkt och vänner kom överens och alla hade kul. Toppen!
När det var avklarat började jag knega på Hemglass. Det var pang på rätt in i högsäsongen, men jag klarade det attans bra får jag ju säga! Vi var ett gemytligt litet gäng där på industriområdet i Vä. Och kul var det också. Många fina minnen från sommaren, trots att jag inte grillade eller var på stranden en enda gång.
Under hela sommaren tog jag en veckas paus från glassbilen, och då for familjen med småttingarna till Bakken och åkte karuseller. Sebastian är en riktigt gangster som sitter och kiknar av skratt när vi åker upp och ner och runt, runt, runt medan jag själv sitter och ber till Gud att jag inte kommer dö.
Jag hann också med en visit till mina två älsklingar som bor uppe i Västervik. Om inte det var ett kärt återseende så säg? Midsommar, som jag tycker är årets fest, firades i Österlen hos mormor och morfar. Det var kul. Inget vidare väder, men kul som alltid. På kvällen tog jag med några folk från Österlen och åkte hem till Marrielle för att grilla med the crew från Hemglass. En lagom midsommar.
Jaa, detta var nog första halvåret. Nästan bara bra saker. Vi får väl se hur det ser ut i del 2... :)
Dock började det inte så bra. Onsdagen den 9 januari var en av mitt livs värsta dagar. Tänk att det snart har gått ett år, och jag minns den som igår. Den morgonen sa jag farväl till mitt forna liv och mina två älsklingar. I 12 år har jag vigt mitt liv, min tid, min energi, mitt hjärta och själ till mina hästar, men nu var det plötsligt slut med det. Jag grät så hårt att jag inte kunde andas.
Men det var för allas bästa. Ska man till Australien i tre månader så ska man! Söndagen därpå, den 13, hade jag och Pauline destination London-Hong Kong- Melbourne! Wiihiie!! Det började dock inte heller så bra. Major problems med biljett och pass, men det löste sig till slut och till jordens ände kom vi. De 3 månaderna i Australien var de bästa i mitt liv. Så roligt jag hade. Det livet jag hade där var ett sånt man bara kan drömma om egentligen. Absolut no worries what-so-ever. Det fanns ingen gårdag, ingen morgondag, bara nu, och jag kunde göra vad jag ville när jag ville hur jag ville. Jag och Pauline levde loppan i Melbourne, Sydney, Brisbane, Bundaberg, Airlie Beach och Whitsunday Islands, Harvey Bay och Fraser Island. Melbourne är min absoluta favoritstad. Vacker, häftig, stor, ren, rolig, allt man kan önska sig! Där vill jag bo. Om jag hade kunnat dra med mig alla nära och kära.
Sydney var också bra, men inte jämförbar med Melbourne. Visst är Operhuset och Bondi Beach spektakulärt, men inne i city är det som vilken annan stad som helst tycker jag.
I Brisbane stannade vi bara en vecka. Det var så olidligt varmt och fuktigt att vi inte stod ut mer. I Bundaberg bodde vi på ett trevligt hostel när vi också planterade potatis och plockade majs. Det kanske låter konstigt, men det här var faktiskt en höjdpunkt. Man blev som en liten familj liksom. Alla for iväg på morgonen för att jobba, och sen komma alla hem och samlades runt bordet och umgicks. Skitkul var det.
Sen begav vi oss till paradiset. Whitsunday Islands är det vackraste jag sett. Man kan inte tro sina ögon när man är där. Och man blir lika sur hela tiden när "vackerheten" inte vill fastna på bild. Underbart.
Sen var det dags för Fraser Island som var sanslöst sjukt roligt. Packa in så många du kan från olika länder i en bil och åk ut och campa i vildmarken. Det kan inte bli annat än succé! :)
Sen var det dags att åka hem till Svea Rike, och göra högskoleprovet. Jetlagad och förkyld till max genomled jag det hela, och klarade det till min förvåning med 1,1. Det får jag la vara nöjd med. Till råga på allt kom jag med i tidningen också. Och farmors 90-års dag skulle firas med en dag på slottet. Det var, vad ska man säga, angenämt. Trevligt och formellt. Men faktiskt väldigt trevligt. Hipp hipp hurra för farmor!
Detta är i mitten av april, och fram till min födelsedag den 13 maj, är mitt liv ett stort hål. Jag har ingen aning vad jag hittade på..? Jobbade jag? Gick jag i ide? Nån som vet? Ah nu kom jag på en sak till som hände; Valborg! Jag, liksom alla andra i Skåne firade denna dag i Lund. Det var roligt roligt. Jag försökte åka skateboard, men det slutade med att jag fick sitta på den medan Linnéa drog mig till vår destination.
Min 20 årsdag firades också med dunder och brak! Jag, morsan och Nisse begav oss till Tyskland för att förse min släkt och mina vänner med vätska. Det blev en ganska bra tillställning i garaget. Släkt och vänner kom överens och alla hade kul. Toppen!
När det var avklarat började jag knega på Hemglass. Det var pang på rätt in i högsäsongen, men jag klarade det attans bra får jag ju säga! Vi var ett gemytligt litet gäng där på industriområdet i Vä. Och kul var det också. Många fina minnen från sommaren, trots att jag inte grillade eller var på stranden en enda gång.
Under hela sommaren tog jag en veckas paus från glassbilen, och då for familjen med småttingarna till Bakken och åkte karuseller. Sebastian är en riktigt gangster som sitter och kiknar av skratt när vi åker upp och ner och runt, runt, runt medan jag själv sitter och ber till Gud att jag inte kommer dö.
Jag hann också med en visit till mina två älsklingar som bor uppe i Västervik. Om inte det var ett kärt återseende så säg? Midsommar, som jag tycker är årets fest, firades i Österlen hos mormor och morfar. Det var kul. Inget vidare väder, men kul som alltid. På kvällen tog jag med några folk från Österlen och åkte hem till Marrielle för att grilla med the crew från Hemglass. En lagom midsommar.
Jaa, detta var nog första halvåret. Nästan bara bra saker. Vi får väl se hur det ser ut i del 2... :)
Kommentarer
Trackback
